Trädkojan...

Det första Amanda sa när hon fick veta att farmor och farfar hade köpt Gotlandshuset, var att nu skulle hon bygga en trädkoja ihop med kusinerna!!

Kanonprojekt tänkte vi..nu har dom att hålla på med på somrarna... Lite plankor, spik och hammare och ungarna kommer vara som absorberade...

Nja, nu blev det väl något annorlunda. Farfar fick reda på byggplanerna, och byggnadsingenjör som han är ville ha genast ha en ritning av ungarnas planerade projekt...

Klart ungarna tyckte det var kul att nån vuxen visade intresse för deras stora sommargrej!!! Det kreerades ritningar och ideér på löpande band. De postades och skickades till farfar som redan var på ön.

Äntligen kom dagen när vi var på väg... Fulla av förväntningar planerade ungarna hur de skulle gå till väga med sommarens stora utmaning.

Det var bara det att när vi kör in på gården ser vi ett hejdundrande bygge, stort som en friggebod ungefär...

-Nu ska de bara målas, sen ska det sättas ihop och upp på pålar, hojtar en glad och nyter farfar!!!

Han hade förstås blivit alldeles begeistrad i detta byggprojekt och inte kunnat hålla ingenjören i sig borta!!!

Jag kan tala om att barnen såg ganska snopna ut, men de fick ju iallafall vara med och måla..

Och tanten i målarbutiken, hon trodde inte sina öron när farmor kom in och bad om ytterligare en 10-litersdunk med färg för att måla trädkojan!!!

Nu står den dock där, pampig och rejäl men ingen är där och leker..

Det lär oss att det inte alltid är "målet som är målet", utan resan dit som kan vara själva behållningen!!!!