onsdag 26 augusti 2009

Låssmed!!!

Tillbaka till huset på Gotland...

För ett par somrar sedan tyckte farmor att det var dags att investera i ett lås som fungerade på husets "findörr".. Det gamla låset var genuint och passade förträffligt på de gamla gråblå fönsterdörrarna!! Men nu var det ju så att det inte alls fungerade till belåtenhet och det kan ju kännas ganska skönt att låsa om sig när man lämnar huset för vintern!!!
Hon hann knappast andas denna tanke förrän den uppfattades av den alltid så tjänstvillige farfar.. Ännu ett projekt...det gillar han ju!!
När vi kommer hem en eftermiddag, efter en dag i soliga Visby möts vi av något blänkande, lysande, glänsande...en solkatt kanske???
NEEEEJ då!!!
Ett helt nytt ASSA-lås!!! Rejält tilltaget, absolut låssäkert, modernaste och stabilaste designen!!!
Silverglänsande, med stor platta bakom lås och handtag, inbilat ordentligt i listerna på de gamla, fina fönsterdörrarna för annars hade det ju inte fått plats...
OJ!!! Vad glada vi INTE blev!!!
Efter ett par minuter hade farmor dragit fram målarburk och pensel och med gråten i halsen målat hela det nya, fina , rejäla, silverglänsande ASSA-låset i samma gråblå färg som dörren...
Nu syns det lite mindre, men dörrarnas utsmyckningslister lider fortfarande svårt av karvandet av kniv för att låset skulle få plats!!!

Men nu sover vi iallafall tryggt om nätterna!!!

måndag 10 augusti 2009

Att fiska bakom ett kylskåp...

Den där påskhelgen när farfar rev väggen på övervåningen pga att sängarna var för långa, ja då hände det faktiskt mycket mer...
Medbaxat på släpkärran, tillsammans med dom lite för långa sängarna, fanns även ett nytt STORT och fint kylskåp...ett sånt där som är fullhöjd!!!!
Äntligen skulle det bli plats med lite mat i kylen. Hittills hade vi åkt till ICA ungefär 3 gånger om dagen för att ha fräsch mat därhemma. Nu menar jag inte alls att det är otrevligt på något sätt att åka till ICA, men man känner sig lite som om man vill ta på sig solglasögon och keps tredje gången, femte dagen man är där och samma person sitter i kassan!!!
Alla var glada och förväntansfulla...mmmm!!! Farfar hade återigen använt sin tumstock och mätt så noggrannt som bara han kan. Kylskåpet skulle stå i en liten smatt, alldeles lagom stor för just ett kylskåp!!!
Så var det dags...
Ut åkte det gamla åbäket och in i köket baxades med viss möda och stort besvär den alldeles förträffligt fräscha vitvaran!!!!!
Nu skulle den bara på plats... Grabbarna, alltså min käre make, hans bror och vår älskade farfar, skulle bara trycka in det i smatten och sen skulle allt vara frid och fröjd!!! Jodå!!!!!
Nu var det ju det där med måtten...Kylskåpet visade sig vara alldeles precis för brett för att kunna gå in...så klart!!!! Farmor, jag och tjejerna låg återigen på golvet och kved av skratt... Detta var bara inte sant!!!! Jo...det var det!!!! Det knixades och bändes, svettades och fnissades.. Efter nån timme hade de äntligen lyckats klämma in kylen, och nu stod den där den stod... Väl så långt... Men nu skulle strömmen på!!! Var fanns kontakten????? Gissa!!!!!!!
Naturligtvis fanns både sladd och kontakt på baksidan av kylskåpet...oinkopplad.. ABSOLUT HOPPLÖST LÄGE!!!!
Då kom Simon, Stefans bror med den förlösande ideén...
-Jag vet....vi fiskar lite...
Och det gjorde vi, fast inte riktigt som ni nu tror utan så här.... Kylen vältes så mycket utåt som det gick...över kylskåpstaket ålade Simon med huvudet före ner bakom kylen medan vi höll honom i ett stadigt grepp i fötterna.. Med sina långa, smala armar lyckades han med en hårsmån koppla kontakten i uttaget!!! Sen var det bara att dra upp Simon, välta tillbaka kylen och hej hopp så var det klart!!!
Lätt som en plätt!!!

Nu hoppas vi bara innerligt att kylskåpet håller hela vår livstid!!!!

torsdag 6 augusti 2009

Estetik


På många av de gamla husen på Gotland, finns en s.k bakstuga..eller som man säger på gotländska, baaaakstue!
Så även på "vårt" hus..
Hos oss består bakstugan av groventré, toa, dusch och tvättstuga.. Ja, det är inga stora utrymmen som ni förstår av bilden att döma!
Nu var det så att det skulle sättas upp en ytterlampa vid friggeboden som står på gården.. En sån där tjusig lykta på en stolpe ni vet.. Men då behövs det ju el av nåt slag!!! Men det är ju inga problem när man har farfar... Han kan ju verkligen allt!!!
Så han gav i uppdrag till sönerna att gräva tvärs över gårdsplanen för kommande kabel, eftersom strömmen skulle dras från huset. Själv tog han på sig jobbet att se till att fixa själva kabeln ifrån nåt lämpligt uttag i bakstugan...
Jodå... Han hittade ett mycket lämpligt uttag i tvättstugan. Det var bara det att uttaget satt i taket... Då tänker man ju att man kanske drar ner kabeln längs innerväggen i tvättstugan och sen ut genom väggen...osynligt ni vet...estetiskt!!! Men det gjorde inte våran farfar...
Hålet borrades exakt mitt på väggen i takhöjd och den svarta kabeln drogs ut och ner längs hela den vitkalkade bakstugeväggen!!! Kolla bilden!!!!!
Alla var väl inte överförtjusta!!! Men sen målades ju kabeln och lite av väggen bredvid i en kritvit nyans av plastfärg... Tja, då syntes den ju lite mindre...
Men lampan...den funkar finfint!!!!
Han kan han!!!!!

måndag 3 augusti 2009

Trädkojan...


Det första Amanda sa när hon fick veta att farmor och farfar hade köpt Gotlandshuset, var att nu skulle hon bygga en trädkoja ihop med kusinerna!!
Kanonprojekt tänkte vi..nu har dom att hålla på med på somrarna... Lite plankor, spik och hammare och ungarna kommer vara som absorberade...
Nja, nu blev det väl något annorlunda. Farfar fick reda på byggplanerna, och byggnadsingenjör som han är ville ha genast ha en ritning av ungarnas planerade projekt...
Klart ungarna tyckte det var kul att nån vuxen visade intresse för deras stora sommargrej!!! Det kreerades ritningar och ideér på löpande band. De postades och skickades till farfar som redan var på ön.
Äntligen kom dagen när vi var på väg... Fulla av förväntningar planerade ungarna hur de skulle gå till väga med sommarens stora utmaning.
Det var bara det att när vi kör in på gården ser vi ett hejdundrande bygge, stort som en friggebod ungefär...
-Nu ska de bara målas, sen ska det sättas ihop och upp på pålar, hojtar en glad och nyter farfar!!!
Han hade förstås blivit alldeles begeistrad i detta byggprojekt och inte kunnat hålla ingenjören i sig borta!!!
Jag kan tala om att barnen såg ganska snopna ut, men de fick ju iallafall vara med och måla..
Och tanten i målarbutiken, hon trodde inte sina öron när farmor kom in och bad om ytterligare en 10-litersdunk med färg för att måla trädkojan!!!
Nu står den dock där, pampig och rejäl men ingen är där och leker..
Det lär oss att det inte alltid är "målet som är målet", utan resan dit som kan vara själva behållningen!!!!

lördag 1 augusti 2009

Centimeter,Inch eller Tum???

Jag vet inte om min svärfar har en tumstock med ett helt annat måttsystem.. Men jag misstänker att det kan vara så, eller???

För att göra sommarvistelserna på Gotland ännu mer bekväma, hade farfar och farmor nu investerat i nya, rejäla och riktigt dyra sängar till sitt lilla sovrum!
Farfar hade mätt längd och bredd och nu var de lagom stora sängarna inköpta, med specialmadrasser och allt... Jodå, fint skulle det bli och gott skulle dom sova!!!
För att överhuvudtaget få upp sängarna på övervåningen krävdes mycket bök och stök...Trappan upp är ganska trång och vriden, sovrummet är litet och svårt att baxa in sängar i!!!
När vi äntligen fått ut dom gamla och upp dom nya, märker vi något ganska märkligt och otroligt.. Sängarna är exakt 3cm för långa för att på något somhelst vis få plats...
-Ehhhh...Mätte inte du pappa, frågar Stefan??
Nån typ av mumlande hörs inifrån sovrummet... Farfar sticker ut näsan....
-Det går bra det här, så här kan dom stå!!!
Jodå, han har fått in sängarna, det är bara det att huvudgaveln står på golvlisten, så sängen liksom lutar...som en uppförsbacke...
Vi bara stirrar och brister sen ut i gapskratt... Vi formligen ligger på golvet och vrider oss..
-Men Torvald...Det kan inte vara sådär...
Då blir han minsann lite butter.
Vi andra går ner för att ta en kopp kaffe och fundera på hur i hela världen vi ska lösa problemet..
Medan vi sitter där hör vi hur det börjar skrapa och dra på övervåningen... Vad gör han nu???
Jo, nu har han mätt längd och bredd på sängarna i vårt sovrum och kommit fram till att de är kortare.. Det är bara det att det är i stort sett omöjligt att byta plats på 4 vuxensängar på övervåningen.. Det är trångt och lågt till tak, en sned murstock går mellan rummen och man skulle kunna tro att sängarna är byggda på plats för att överhuvudtaget ha kommit på plats i vårt sovrum. Men har farfar bestämt sig för nåt så har han... Efter nån timme har han helt resolut flyttat runt alla 4 sängarna och ingen av oss förstår än idag hur i hela friden han fick till detta...
Nu återstod egentligen bara ett problem... Våra sängar var exakt 3cm för långa dom oxå... Nu låg vi inte bara på golvet och vred oss av skratt...nu grät vi nästan, ja, av skratt förståss!!!
Men historien slutar naturligtvis inte här... Nädå, under nästa fikapaus hörde vi återigen ljud uppifrån...men nu lät det mer som knak och brak... När vi kikar uppför trappan, ja då har han tagit ner hela innerväggen... Allt kan ju lösas på nåt sätt...Bara man blir tillräckligt butter!!

Nu finns det nya innerväggar på övervåningen...Rummet är exakt 3cm längre och ordningen återställd!!!
Varje säng på sin plats...
Fast farfar han sover numera i friggeboden!!!

fredag 31 juli 2009

Taxiverksamhet

Stefan säger ofta... -Jag önskar att jag blir en sån pappa som min pappa varit!!!
Kan en förälder få bättre betyg?? Nej, jag tror inte det!
Det som varit signifikativt för farfar, är att han alltid ställt upp, vad det än har handlat om!!
Från sin tid som hemmaboende minns nog Stefan allra bäst det där med att han alltid kunde ringa för att bli hämtad... Närsomhelst, varsomhelst.. Tio minuter senare stod farfar utanför i bilen, halvsovande, iförd träningsoverall!!! ALDRIG NÅGRA SOM HELST BEKYMMER!!!
Detta har vi nu försökt att överföra på våra döttrar... När inte vi kan...Ring farfar!!!

Så var det en söndagsmorgon.. Vi kände att det vore väldigt skönt med en sovmorgon och en slapparförmiddag. Amanda delade inte alls vår uppfattning, utan skulle absolut till söndagsskolan!! Resolut ringer hon farfar..och självklart..några minuter senare försvinner Amanda ut genom dörren och är borta!!
Men nåt stämmer inte riktigt... Det tar bara nån halvtimme, sen ringer hon.
-Jag mår inte bra mamma, jag har så ont i magen.
Ungen låter gråtfärdig och jag funderar på om vi ätit nåt olämpligt!??
Jag hinner knappast lägga på luren, förrän det ringer på dörren.. Det är grannen på hörnet. Dom med det nya staketet..
-Har din pappa en vit volvo?
Jag hör hur hon ställer frågan till Stefan som öppnat dörren?
-Ja..det har han ju...har det hänt nåt?
-Nja, grannen mitt emot såg en vit volvo med registreringsnummer XXX 000 backa in i vårt staket för nån timme sedan. Vet du om registreringsnumret stämmer?
Självklart stämde både registreringsnummer, tid och plats!!!
Vi följer med ut för att beskåda skadan... Jodå, en lång sektion av staketet har jämnats med marken, och inte ett spår av smitaren förutom alla vittnen!
Nu förstår jag plötsligt varför Amanda har ont i magen... Hennes klasskompis bor ju i huset med det trasiga staketet..
Stefan ringer genast upp..
-Hur kan ni bara åka utan att säga till?
-Äh, hade ju bråttom till söndagsskolan, och jag nuddade väl knappt. Tänkte ta det när jag kör hem Amanda!!
Självklart hade han ju inte tänkt smita, men kanske borde man tänkt på att nån annan kan börja undra under tiden...Men har man knappt nuddat så kanske ingen märker nåt?????

Ett par dagar senare såg vi farfar snickra staket på Ronnebygatan men den här gången var det inte hos oss!!!

torsdag 30 juli 2009

Toabekymmer

Min svärfar är byggnadsingenjör..har ägnat sitt liv åt detta. Han besiktigar och godkänner... Ha detta i minnet...

Åter till Gotlandshuset...
Det hade hänt en liten fadäs i badrummet i "vårt" hus. Min kära svägerska hade tappat en burk av nån troligen mycket dyr och superdupereffektiv antirynkkräm på toaletten så själva locket till vattenbehållaren spruckit....(ja, jag vet inte om det var just antirynkkräm, men pga av hennes fantastiskt rynkfria hy, förmodar jag att så var fallet)..Iallafall, toan fungerade ju finfint ändå, men nu skulle en ny brusefåtölj ändock installeras!!
Dags för farfar alltså...Som vanligt tjänstvillig när det gäller alla slags projekt, drog han iväg till bygghandeln, och kom snart åter med en modern, fin och nätt toastol..Ett par minuter senare var den gamla stolen ute på gården och arbetet var igång. Det går oftast väldigt snabbt när farfar fixar och trixar, så en knapp halvtimme senare var det faktiskt dags för mej att inviga tronen.
Det ser ju jättebra ut tänker jag medan jag sätter mej...KADUNK!!!! Vad är det här? KADUNK, KADUNK...Stolen liksom gungar till så fort man rör sig lite grann. Känns faktiskt som om den inte sitter fast...
-Det är nåt konstigt med toan, den liksom guppar till, säger jag.
-Nejdå, säger farfar, det ska vara så... Jag har limmat!!
-Limmat...har du inte skruvat fast stolen i golvet?
-Näää, det går inte att skruva i det här betonggolvet..
Men när han får hela familjen mot sig, går han dock motvilligt in och drar i ett par omöjliga skruvar i golvet... Problemet kvarstår dock och inte nog med det...efter ett par dar börjar en märklig odör sprida sig i badrummet. Odören tilltar och utvecklar sig formligen till en vedervärdig stank... Nåt är inte som det ska..
Farmor som levt ihop med sin man i över 40 år, inser att nu är det dags för henne att rycka in!!!Så med luren i högsta hugg, ringer hon alla VVS;are hon kan hitta.. Och deras svar är enhälligt!!! "Ett så gammalt hus...då måste ni ju specialbeställa en rottoalett, funkar inte med såna där nymodigheter".
Jaha...såklart! En ny dyr rottoalett beställs och under tiden får vi använda syrgasmask för att gå på toa...(nästan iallafall, det är väl inte så himla noga)!!!
Så kom den stora dagen...Det specialbeställda, dyra eländet anlände... Ut åkte den moderna, fina och nätta toastolen, och in kom den dyrbara tingesten. Och nu skulle ingen kunna klaga!!! Stolen skulle sannerligen skruvas fast ordentligt i betonggolvet!!!

Kan bara meddela att betinget avslutades med en sprucken rotstolsfot och 4 stygn i farfars högerhand!!!
Men nu sitter vi allafall stadigt när vi skiter!!!!

Filttofflor


Ett litet minne från i somras...

Farfar (ja, min svärfar då) är stolt ägare till en motorcykel, en svart, glänsande historia som han vårdar ömt. Tyvärr delas hans intresse för denna tingest varken av fru eller barn, medans hans barnbarn hyser visst intresse av att få åka på bönpallen. Hittills har jag kategoriskt sagt TVÄRNEJ, eftersom jag känner min svärfar ganska väl efter 18 år i familjen... Men nu kände jag att det var dags.. Tjejerna skulle få varsin åktur. De skulle ta en fika på Rob-Jens café som ligger knappt 2km från "vårt" hus..(detta vet jag eftersom jag sprungit förbi detta hus massor av gånger under mina löpturer och jag lider ju av tvångssyndromet "räkna-dina-steg..
Well...farfar skulle ta Amanda på hojen och farmor Felicia i bilen till fiket och sen skulle det bytas plats på vägen hem...ja, inte farmor och farfar då, men tjejerna!!!
De gled iväg och jag lyssnade efter ambulanser och poliser, men allt verkade avlöpa lugnt och fint!! Efter ett par timmar dånar motorcykeln in på gården, en nöjd farfar med sitt nöjda barnbarn visar stolt upp sina nunor bakom visiren... Sen kommer bilen... Ut kommer farmor.
Aldrig mer, säger hon, honom kan man ju inte ha bland folk...
Upprinnelsen till detta var att medan dom satt på cafeét, ser farmor plötsligt att Amanda, som åkt motorcykel, har foppatofflor på sig. -Men Amanda, åkte du motorcykel i foppisar, frågar
hon? Javisst, säger Amanda och ser helt oförstående ut. Farmors blick söker sig då ner under bordet, där sticker det ut ett par jättestora , bruna fötter.....i gråa filttofflor!!!!
-Och jag har dom här, säger han glatt,våran farfar...
Farmor tyckte väl inte att det var helt okej...men, men...hon är ganska härdad!!!

Och såvitt jag vet är det inte förbjudet att vare sig åka motorcykel eller gå på café i gråa filttofflor... storlek 47!!!!

Godkänt!!!

Pust!!!
Bloggen godkänd av takläggarexperten...!!!
Älskar dig oxå farfar!!!!

onsdag 29 juli 2009

Semestern 2008


Har egentligen en dröm om att få skriva en bok om min svärfar Torvald! Nu förblir nog den drömmen just en dröm, men en liten blogg kan det kanske bli...
Under mina 18 år i familjen Sollerman har det hänt oändligt många tokroliga saker där han ofrivilligt blivit huvudperson och "orsakare"..
Allra först skulle jag vilja berätta om förra årets semester på Gotland...som visade sig bli allt annat än semester..
Historien börjar dock ett par månader tidigare, nämligen vi Valborg 2008!
Glada i hågen begav sig svärmor S och svärfar T tillsammans med sina 3 söner, varav en är min man, till Gotlandshuset för att lägga om taket!
Mina svärföräldrar köpte huset för 5-6år sedan. Det är ett pittoreskt 1700-talshus strax utanför Klintehamn. Eftersom huset är i det närmaste K-märkt, gäller det att vårda det med öm hand...iaf enligt svärmor!
Men nu skulle då familjen ta ett gemensamt krafttag och se till att det flera hundra år gamla taket blev utbytt!!! 5dagar hade de beräknat för detta beting och arbetsfördelningen var glasklar... Marktjänsten skulle svärmor S stå för, svärfar T fick stränga order att stanna på backen och vara något så viktigt som springpojke, arbetsledare och takläggarguru, då han ägnat hela sitt liv åt byggbranschen!!
Dag 1 gick i glädjens tecken, trots riv och slit såg arbetet ut flyta på och snart var tegel och "bös" borta och kvar var endast ett lager av gamla plankor!
Dag 2 nöjda med gårdagens arbete förbereddes nu för läktning...hela dagen spenderades med att mäta och lägga läkt..allt efter T.s förhållningsorder.. Jorå såatt...ganska nöjda kröp grabbarna till kojs även denna kväll..
Men så kom då dag 3... Nu skulle teglat börja läggas... Första raden går så fint, men sen...nåt stämmer INTE.. Hur de än försöker att pussla, verkar det som om teglet inte alls vill få plats! Trots detta fortsätter de arbetsvilliga sönerna att försöka få ihop det...framåt kvällen blir det krismöte... Vad är det som inte stämmer?? Nej då, det är inget fel säger T...I instruktionen stod det så här... Han tar fram instruktionsboken och vänder blad...Ojdå..måtten för läkten gällde visst bara första raden som ska sticka ut utanför takkanten.. Detta betydde alltså att hela taket var felläktat och tegeltaket skulle bli som ett hav i storm... Nejdå, vi fortsätter säger T.. I brist på tid och i ilska lägger grabbarna hela tegeltaket trots att det liksom böljar och skaver!!
När den femte dagen är slut och de ska packa in sig i bilen för att åka hem, lämnar de svärfar kvar med orden -Gå nu inte upp på taket! Han ska nämligen stanna ett par dar extra, för att sedan ta motorcykeln hem... Ett par dagar senare får vi veta att någon totalt hade trotsat sina söners ord, tagit stegen upp på taket för att såga av vindskivorna, trillat ner i bersån och inte kunnat ta sig upp på ett par timmar, men det är hemligt så det kan vi inte prata om...men det var ju tur att ingen såg honom...kunde ju blivit PINSAMT!!! Håhåjaja!!!
Efter några dagar hemma säger Stefan, min man, -Det är nog inte så farligt trots allt..det blir nog bra med både farsan och taket!!
Så kommer då vår efterlängtade semester... Vi ska ha Gotlandshuset för oss själva en hel vecka innan resten av släkten kommer...ska bli alldeles underbart!!
Vi kör in på gården och jag kan knappast hålla mig för skratt...detta är det absolut värsta jag sett.. Jag biter mig i tungan...de har ju jobbat så hårt!
Då vänder sig Stefan till mej med den där "ledsna-hund-blicken".. -Det kan inte se ut så här Åsa!!! -Nej, det kan det inte, säger jag och får en total skrattattack..Håller bokstavligen på att kissa på mig... Det ser verkligen ut som om det går böljor på taket!!! Jag kan ju bara gissa vad de bofasta gotlänningarna säger om sommarfolket som bor i 56;an!!!
Vi sätter oss i varsin stol i trädgården, tar en god bok och ska försöka njuta av lugnet.. Jag sneglar lite i smyg på Stefan...han läser inte. Han ser ledsen ut och hans blick är riktad uppåt!
Efter en totalt sömnlös natt ringer han sin yngste bror, som är något av en pedant.. -Det kan inte se ut så här!!! -Är det så illa, svarar brorsan. -JA, värre än så, hör jag honom svara! Sen tar bröderna beslutet.. Börja du så fortsätter jag när jag kommer.
Sagt och gjort...Tredje dagen på vår 3 veckorssemester börjar han, och sen ser vi inte honom förrän vi ska åka hem. Min man bokstavligen bor på taket...plockar ner tegel, tar bort läkt, läktar om efter att själv ha läst instruktionsboken, plockar upp tegel igen och lägger ut det på nytt och nu blir det såååååfint!!! Han är nöjd, svärmor och svärfar är nöjda, bröderna är nöjda för nästan allt är klart när de kommer.. Det var väl egentligen bara jag och tjejerna som inte var helt nöjda efter att ha blivit blåsta på far och make under hela semestern!!
Sista dagen på taket ägnades åt att göra om nåt plåtarbete runt skorstenen som Stefan enligt sin pappa gjort alldeles fel.. Dagen efter kom plåtslagarn för att göra det sista, då säger han -Men så här ska det inte vara, det ska vara så här..och visar precis det Stefan gjort förut och just dagen innan fått göra om.. Då vänder sig en butter Torvald om och muttrar.. -Så gör dom iallafall inte på fastlandet!!!
Så lär av denna berättelse att om du befinner dig på en ö i Sveriges rike, kolla om samma byggregler gäller som på fastlandet, innan du börjar bygga!!!